Utvecklingen av SAMs (Small & Affordable Maritime Underwater Robots) sker inom det svenska maritima robotcentret, SMaRC, på KTH. Avsikten är att bygga en liten och kostnadseffektiv undervattensrobot med så mycket funktionalitet som möjligt.

­– Färdigutvecklad ska den bli ganska billig, lätthanterad och möjlig för till exempel algfarmer att använda, men den kan användas för marin övervakning på olika sätt beroende på vilka kameror och sensorer den utrustas med, säger Ivan Stenius, lektor i marina system på KTH, som leder utvecklingsarbetet av SAM.

Undervattensrobot
SAM-prototypen kommunicerar fortfarande genom en kabel men avsikten är att teknologin på sikt ska klara sig på egen hand under vattenytan. Utmaningarna är många, inte bara kommunikationen, utan också att komprimera och minimera formatet mer än i andra autonoma undervattensfarkoster.

Framtidens teknik för framtidens energiproduktion

Att SAM testas i vattenbruk bygger på att havsbaserad odling ses som en potentiellt viktig verksamhet för vår framtida energiförsörjning.

− Vi ser att det har framtiden för sig. Vi behöver odla upp delar av havet. Dels för att odla mat, vi blir allt fler människor som behöver föda, dels för att alger kan ersätta fossilbaserade råvaror i till exempel bränslen, förpackningar och textilier, säger Fredrik Gröndahl.

Artificiell intelligens förutsättning under ytan

För att roboten ska kunna navigera i odlingar och processa data av olika slag behöver en mängd funktionalitet vara på plats, i det här fallet dessutom i mindre format än vanligt, vilket ger teamet av forskare och studenter extra utmaningar. Ytterligare en utmaning är kommunikationen. Informationsöverföring kan bara ske effektivt när roboten befinner sig ovan vattenytan, därför behöver den artificiella intelligensen lära sig hur den ska klara sig på egen hand i havsmiljön.

− Vi laddar in ett mjukvaruuppdrag på land, sedan sticker den iväg. En del av utmaningen är att få den att känna igen hinder och förstå när den måste upp till ytan och avbryta ett uppdrag. Att kommunicera med 4G eller wifi går bort under vattnet, så det här kan vara svårare än att skicka saker ut i rymden, säger Ivan Stenius.

SMaRCs team följer roboten från bryggan
Mjukvaran programmeras och roboten följs från land av teamet. − En algfarm är extra svår att navigera i eftersom vi behöver förhålla oss till riggar, rep, linor, förankringssystem och så småningom tremetersalger om våren, säger Ivan Stenius (till vänster), lektor i marina system på KTH, som leder utvecklingsarbetet av SAM.

Robotgarage och laddplatser under ytan

När teknologin så småningom är fullt utnyttjad föreställer man sig att SAMs kanske kan finnas i små garage ute i algodlingarna där de laddas och programmeras för olika uppdrag. Då och då kan de åka ut och inspektera odlingarna och analysera informationen, till exempel om den optimala skördetiden, för retur till algodlaren.

 

Text och bild: Filippa Bohlin