– Det är viktigt för oss att förstå hur arter kommer att påverkas av klimatförändringarna i framtiden. Som läget är nu ser det inte bra ut för den svenska torsken, säger Diana Hammar Perry, Miljöanalytiker vid Institutionen för akvatiska resurser på SLU.

Diana Hammar Perry, SLU.
Diana Hammar Perry, SLU.

– Historiskt har torsken varit en väldigt viktig art för ett fungerande ekosystem i havet, och dessutom även ekonomisk och kulturellt viktig för Sverige. Det var därför vi valde att studera just torsk.

Med hjälp av regionala prognoser från SMHI kan forskarna att simulera kommande förändringar i havet som uppstår på grund av global klimatförändring. Projektet tittar på hur kombinationen av minskad salthalt, stigande vattentemperatur och minskat pH påverkar den redan stressade svenska torsken.

– Vi har hittat torsk på östkusten som har väldigt höga mängder med parasiter i levern. När temperaturen stiger är det sannolikt att de blir ännu mer känsliga för patogener. Det visar forskning som gjorts på andra arter, förklarar Diana Perry.

– I somras gjorde vi en pilot och även när vi använde temperaturer som redan förekommit på västkusten den här och tidigare somrar så klarade torsken inte av det efter några veckor. De slutade äta och vissa dog till och med.

När vattentemperaturen stiger brukar torsken röra sig mot svalare vatten. Det finns tecken på att torsken i Stilla havet har flyttat norrut på grund av den stigande havstemperaturen.

– Vad som kommer att hända med den atlantiska torsken i svenska vatten återstår att se, men möjligheten att röra sig norrut är geografiskt begränsad.

Använder infrastrukturen på Kristineberg

I år undersöker projektet effekterna på västkusttorsken och nästa år undersöks torsken på den svenska östkusten. Det är både de individuella effekterna av lägre salthalt, högre temperatur och minskat pH som är intressant men framför allt den sammanlagda effekten av alla tre stressfaktorerna.

På västkusten görs experimenten i stora akvarietankar på Kristineberg.

– Anläggningen är fantastisk, här finns allt som behövs för att göra ett experiment av den här typen. Det finns termokonstantrum som låter oss ställa och hålla olika temperaturer på vattnet och det finns tillgång till både djup- och ytvatten från fjorden. Det gör att vi kan hålla akvarierna hälsosamma och välfungerande när vi vill pröva en stressfaktor.

Ett stöd för beslutsfattare

Förhoppningen är att forskningsresultaten om torskens känslighet för effekter av klimatförändringen ska ge beslutsfattare en fingervisning om vad som kommer hända med den svenska torsken i framtiden.

– I en perfekt värld skulle vi göra de globala förändringar som krävs för att minska framtida stress på havet och torsken. Mer realistiskt, så kan beslutsfattarna identifiera lokala insatser som kan minska stressen regionalt när de vet hur de globala faktorer kommer att påverka, säger Diana Perry Hammar.

– Vi kan behöva minska fisket betydligt, även när det gäller bifångst. Vi måste vara försiktiga med mängden torsk som tas ur systemet. Antalet torskar är extremt lågt och många är inte tillräckligt friska eller stora för att det ska vara hållbart. Dessutom har viktiga livsmiljöer för torsk och andra fiskar försämrat på grund av mänsklig påverkan. Torskfisket kan till och med behövas stoppas en tid, åtminstone tills vi ser en viss förbättring i torskpopulationen.

Projektet Torskens känslighet för samverkande stressfaktorer från klimatförändring finansieras av Naturvårdsverket.