– Å ena sidan finns det mycket data om havet, å andra sidan är den datan underutnyttjad. Samtidigt finns det enorma dataöknar, även i vår nära havsområden är bristen på data stor. Inte minst om vi pratar om kontinuerliga data som ger kunskap om utvecklingen i havet, säger Torsten Linders, koordinator på Ocean Data Factory och projektsamordnare vid institutionen för marina vetenskaper på Göteborgs universitet.

Mätningar i havet och analys av dem är grunden för att forskare ska förstå hur havet och dess organismer fungerar och mår.

– Vi ska vårda havet, men vi ska också få ut något av det. Havet är vårt att använda men det gäller att använda det förnuftigt och hållbart. Då är den här datan och kunskapen helt avgörande.

Lyckades med hjälp av allmänheten

Under decennier har forskare använt undervattensvideo för att kartlägga livet under ytan och att förstå både naturliga förändringar och hur mänsklig aktivitet påverkar havet.

– Video funkar väldigt bra men att genomföra analyserna av videomaterialet är oerhört personalkrävande. Därför behövs automatiserade metoder för analys, förklarar Torsten Linders.

Ett försök att ta fram sådana metoder är Ocean Data Factorys projekt Koster seafloor observatory som resulterade i en artificiell intelligens som kan känna igen vissa undervattensarter i videomaterial.

På webbplatsen The Koster seafloor observatory kan allmänheten hjälpa forskarna genom att identifiera arter i korta videoklipp från havet. Under våren 2020 hjälpte flera tusen frivilliga till att via ett webbgränsnitt markera när en efterfrågad art dök upp i videomaterialet.

Med hjälp av det bearbetade materialet kunde forskarna träna en artificiell intelligens som nu i realtid kan känna igen nyckelarter som till exempel vissa koraller.

AI identifierar arter i ditt videomaterial

Under våren 2021 lanserades nästa steg i arbetet, The Koster Seafloor Detector.

Det är en öppen webbapplikation, där alla kan ladda upp sina egna stillbilder eller video och sedan kan våra algoritmer upptäcka och identifiera arter som syns i materialet.

Idag kan den artificiella intelligensen identifiera djuphavskoraller, sjöpennor, djuphavsanemoner, fotbollssvampar och känna igen en del fiskar. Men arbetet fortsätter med att låta allmänheten hjälpa till att träna AI:n att känna igen fler typer av arter.

Automatiska kartläggningar med robotar och AI

Att kunna kartlägga havet och visa vilka arter som förekommer var hade varit användbart för både forskning men även myndigheter som arbetar med övervakning av den marina miljön.

Vill man ha kartor över vilken art som finns var i alla svenska vatten så är det mycket, mycket jobb kvar. Men det finns en ökad medvetenhet om att video är framtiden på det här området. Det kommer inte gå att göra på något annat sätt. Sveriges Geologiska Undersökning sysslar med att ta fram sådana kartor för svenska vatten. Och vi arbetar nu gemensamt för att ta fram automatiserade metoder för det.

Ännu finns inte videomaterial över alla svenska vatten men Torsten Linder menar att om algoritmerna för att analysera material fanns så skulle även inspelningen av video kunna automatiseras med hjälp av självgående undervattensrobotar.

– Vi är inte där än, att vi bara kan trycka på knappen och så genereras kartor, men vägen dit går via robotisering och automatisering av både videoinsamling och analys.

 

Fakta Ocean Data Factory

Ocean Data Factory Sweden (ODF) är Sveriges nationella marina datalabb med uppdrag att möjliggöra datadriven innovation hos både kommersiella och icke-kommersiella aktörer för att säkerställa att havet och dess resurser hanteras på bästa möjliga och hållbara sätt. Ett av ODF:s mål är att göra det möjligt för Sverige att vara en global ledare inom hållbarhet och innovation i den globala, digitala blå ekonomin.

Flera av Kristinebergs Centers partners (Göteborgs universitet, Chalmers, RISE och Lysekil kommun) är även partners i Ocean Data Factory Sweden.

Foto: Koster Seafloor Observatory